23.2.10

eng. yuck
cv. ek (Ašmarĭn ăna mimemă termĭn parat')

23.3.08

hurăm = form

http://youtube.com/watch?v=_hFvTXk1KRY&feature=related
Inttereslĕ iltĕnse kajrĕ. Je unta cănah "hurăm"a "formă" pĕlterĕšĕpe kalană? Kunaškal sămaha yrlas ta saras. Lattinle FORMĂ "kalăp" sămah mĕnle pulsa kajni pallă mar tet, ăna Krekle MORPHEpe şyhăntarma sĕneşşĕ. Mĕneh, ikkĕlenmelĕh pur.

šăjărălcăksărlantarttarajmastămărccĕ

šăjărălcăksărlantarttarajmastămărccĕ
šăj - sound of scratching
+ăr - marker of action "to make scratching sound", "to scratch"
+ăl - marker of the grammatical passive "to get scratched"
+tĕ >> +c marker of tense, past tense "got scratched"
+ăk marker of quality defined by the meaning of the root "having been scratched, scratched"
+căk << +c+ăk combined marker of quality, forms adjective+nouns "scratchedness" +săr - (combined?) marker of absence +lă (+ăl) - marker of obtained quality > +la - marker of absorbing action
+ăn - marker of absorbtion and reflection of an action, also the passive
+lan - combined marker of obtaining quality
+t - marker of forced action
+ar - marker of action
+tar - combined marker of forced action
+tar 2 - marker of action forced on the doer of action
+aj - marker of ability
+ma - marker of the negative
+st - marker of present tense
+t - marker of past tense, disappears in writing
+ăm - marker of 1 person
+ăr - marker of the plural
+c - marker of tense (past), doubled phonetic variant

We would not be able to have him/her/them remove scratches.
If the language only used affix markings this word wouldn't have been possible. It may only appear in context of sorting words and meanings into categories in the field of time and objectivity. Although English has similar affixes it invents the meaning differently. there's a point of affixation beyond which English can't go. The back translation proves instability of the Chuvash word: šăjrăksărlattarajmastămăr.

30.10.07

Ej Tură, Imin tătăr Căvaš cĕlhi. Amin!

"Аминь" пиллев çынна пурнăçа ырлăх-телей, тăнăç-канăç сунать. Çак сăмах тутар чĕлхине ислам тĕнĕпе пĕрле кĕнĕ. "Имин" сăмах вара тутара тухнă чăвашсемпе пынă пулмалла. "Аминь" араб чĕлхине пĕр вăхăталлах кĕме пултарнă, мĕншĕн тесен çак икĕ чĕлхере пĕр тымарсенчен тухнă сăмахсемех çĕр-çĕр. Апла пулсан пин-пин çул ĕлĕк пирĕн несĕлсем пĕр самана арабсемпе çума-çумăн пурăннă е вĕсен чĕлхисем пĕр тăван йăваран пуçланнă?


Hajhi avttăr căvaš halăhĕn irtnĕlĕh taphărĕsene pătrashtarat'. Măhamet tĕnĕ Atălşi tărăhne tutarsencen maltan şitnine mannă pulĕ.

Arap tĕnne avalhi Pălharsem jyshănnă, tutar urtisem şitse avalhi Pălhara vatsan halăhămărăn pĕr ushkănĕ tĕnren sivĕnse avalhi jălapa purănman jăhtashĕsempe pĕrleshse Atălăn pirĕn jence, Husan tavra şălănsa julnă, tepĕr ushkănĕ Măhamet tĕnne ĕnense julnă - tutar pulman. Pălharta tutar huşalannă taphărta Măhametle pălharsem yrlăh-purlăh, tĕn jencen tutar elittine vĕrentnĕ. Pusmărşăsem pălharsempe hutshănnincen şĕnĕlle cĕlhe, şĕnĕlle halăh pulsa kajat'. Şĕnĕ tutar halăhne Raşşej patshisem ujărsa ileşşĕ. Tutar teni Măhamet tĕnne ĕneneken şyn teni pulsa kajat'. Căvashpa Şĕnĕlle Tutar ĕmĕrlĕhe pajlansa kajaşşĕ.

Tutarsen pătrashullă istorĭjĕ Husan tutarĕsene pajanhi kun kanăş pamast': vĕsem je Pălharsem, je Tutar-Monkolsem? Parănnă halăh, je păhăntaruşă?

Cĕlhe pĕlĕvĕn texcĕsence Tutar termăna pitĕ asărhansa vulamalla. Hal'hi tutar cĕlhi căvashlincen 2-3 pin şul je ytla ta şamrăkrah, văl XIV - XVIII ĕmĕrsence pulsa kajnă. Căvash cĕlhi vara ytti tĕrĕk cĕlhisencen purincen te vatărah, hăsh pĕr ăscahsem 8 şul kajalla pulsa kajni şincen pĕltereşşĕ.

Şapah ta, Tutar cĕlhine arapla sămahsem Pălhar (Căvash) cĕlhincen tatălsa üknipe, je Cakattaj (Vătam Asĭri tĕrĕk) cĕlhincen tatălsa üknipe kăna pulma pultaraşşĕ.

"Imin" sămah Arapran kĕnĕ, văl Turkkă cĕlhince te pur - Emin "shancăklă, shiksĕr". Hăşan kĕrni şincen şyrmalla, je Pălhar taphărĕnce - apla pulsan văl Căvaššăn jut mar, je XVII-XVIII-mĕsh Şĕnĕlle Tutar samanince, un cuhne Căvash cĕlhine tutartan kĕnĕ teni imin.

Amin sămah vara căvashsen avaltanah pulnă pulnah. Avttăr ăna vyrăsla «аминь» tese şyrni căvash hăjne kalleh ikkĕmĕsh sorta hunine palărtat' kăna. Căvash jăli-jĕrki tĕnce tĕnĕsen vitĕmĕpe pulsa kajnă - Sartăsh (Saroastrisăm), Jutajisăm, Măsăl'manlăh, Hristijanlăh. Tĕrlĕ taphărta Căvashsen tĕrlĕ nesĕlĕsem (Săvar, Hasar, Pălhar) tĕrlĕ tĕne kĕnĕ. Avalhi tĕn şyrăvĕsen cĕlhince căvash celhipe pĕr pek sămahsem pajta. Epir Monkol-Tunkăssencen pulsa kajman - pĕr pek sămah numaj pulin te.

Nikkolajăf istorĭk kĕnekince, tĕslĕhren, Hun halăhĕsem Kittaj şyvăhne Vătam Hĕveltuhăş (Mesoppottam, Papilon) kuşnine uşămlă kătartnă. Pirĕn cĕlhe tĕnce nikĕslekensencen tatălsa Alttaja ta, Monkola ta, Kapkasa, Palkkana ta şitse kurnă. "Hĕvel" (krekle Helio, lattinle Sol), "hu" (vyrăsla Сам), hăj (akălcanla He) pek sămahsem Avalhi Avestă şyrăvĕnce te tĕl pulaşşĕ.

«Amin» sămaha kivĕ sămahsarsence căvashlah Amin tese şyraşşĕ. Văl căvashsen avalhi jăla sămahĕ. Un pirki ikkĕlenni căvasha ĕner sĕm vărmantan tuhnă halăh tese shutlani kăna.

Hal'hi jălasăr Căvashsem vyrăsa mănna hursa vyrăslipe pĕr pek iltĕneken sămahsene purne te vyrăsla şyrasšăn. Ten, temişe şultan Aleksantăr Vassiljĕf Kĕneke vyrănne Книга tejĕ, Picke vyrănne Бочка. Pirĕn aslă asatte-annesem cĕlhemĕrpe jălamăra pin-pin şul suma susa uprajană. Cĕlhe cĕrĕlĕhĕ hiseplessince, unpa usă kuras kămăl purrince. Ăšran kileken tasa tujăma hamăra pĕcĕke hurtarnipe vĕleres marccĕ.

26.10.07

Švetle «torde»

What's your problem with "torde", it's a normal (if a bit antiquated) construction for marking slight uncertainty about what is being told? Also, it should of course be "hälften av" (or "af"). [sci.lang]


šv. torde "slight uncertainty" - cv. -tăr "slight uncertainty" - tr. -dĭr "certainty"

20.12.06

Lapka-Lapka vs Lap-Lap

When I was reading the Chuvash Dictionary starting form the article LAP it all flowed out like a story: Folded (lapka-lapka) clouds are floating, snowflakes falling in layers (lapka-lapka), covering the the earth here and there (lap-lap) by a small plot (lapka) of cherry-trees, earth made into mud (lapăr). It turns out that one word LAP was so prolific and formed many new ones to mean different objects, qualities. So suttle, so elaborate. It even has its english counterpart LAP which is close in meaning.

cv. lap (cf. eng. lap) "flat" >> lapă "flat, surface"
>> lapka "a small area", "flat surfaced"
>> lapka-lapka "in layers"
>> lap-lap "here and there"
>> lapkă "surface"
>?> lapăr "mud, dirt"
>> lapărcăk "wet snow, mud"
lapkip
e "covering the whole surface"
lap-lap "covering here and there"